- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
163

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det bästa af allt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

min far gått och läst sig fram, slutade han skolan och
stannade hemma hos modern, och nu började han själf
en liten skola för småfolket i trakten. Det gick klent
i början, ty litet hvar tyckte att skolmästaren själf
var inte mindre pojke än lärjungarna; men som allt
godt talar bäst för sig själf, dröjde det inte länge
förrän han fick förtroende och den lilla skolan tog
fart. Min far hade från sin tidiga barndom haft mycken
håg för trädgårdsskötsel och jordbruk, och det kom
honom nu väl till pass. Torpet arrenderades på flera
år i farmors namn och där började han nu på lediga
stunder att bryta upp den stenbundna jorden, skaffa dit
bättre matjord från diken och kärrmarker, så och
plantera af alla krafter, så att inom några år en liten
vacker farm uppstod omkring den dåliga torpstugan.
Allmogen i grannskapet såg med förvåning huru buskar
och träd växte och frodades i »skolmästargossens»
täppa, och hans små lärjungar förde med sig hem
månget frö och mången planta, som sedan togo rot
och slogo ut i deras egna små jordlappar bredvid
stugväggen. Så växte med tiden både planteringarna
och inkomsterna; skolan blef allt mer och mer besökt
äfven från socknarna omkring, och midt i all denna
enkla och landtliga trefnad satt gamla farmor som en
stilla och god tomte, visserligen blek och tärd af en
sorg, som aldrig fullt släcktes, men lycklig genom sin
son, som aldrig lämnade henne, utan bokstafligen läste
hennes minsta önskan i hennes ögon och bar henne
på sina händer.

*


4.



När min far fyllt tjugutvå år, inträffade en
händelse, utan hvilken jag bestämdt icke skulle suttit
här vid glaset och berättat min gammaldags historia.»

»Han blef kär!» utropade gradpasseraren hastigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free