Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flicka på norr, — jag sågade ved i huset ett par år,
och der gick också en töcken der en göker, jag tror
han hette Magerberg eller Magerlund, eller något
toc-ket der — och hur han gick der, så gick det åt
hel-sefyr med giftas för mig, för flickan tyckte om honom
i stället.
Lotta. Ja, men Frisken tycker inte om någon
annan än mig, han!
Nilsson. Jaså, han heter Frisk! {afsides) Det
kan vara godt att’veta! (högt) Tro hon det, Lotta
lilla, men de ä* ena flaxar allihopa!
Lotta. Åh, när de träffa på den rätta, så bli de
nog stadiga.
Nilsson. Ja, men se, det är just det
krystiU-jösa i saken att hvar och en som di slår for, tror att
hon är den rätta, och det hänger hon opp sig på!
Men kan Lotta knipa åt sig den här, så gör hon mig
eö reel tjenst, och jäg ska*’ gema göra henne en tjenst
igen, om jag kan.
Lotta. Nilsson kan vara lugn! Nog får han ha*
Johanna i fred för Frisken alltid!
Nilsson. Skönt! sä’ Gustafva om kyssen! Jag
bfgär inte bättre!
Seenen.
DE FÖRRA. FRU STABERTZ.
Frun {Öppnar ett af fönstren i första våningen
af stenhuset i fonden, och ropar utåt Hon är klädd
i nattmössa och morgondrägt). Nilsson!
Nilsson {vänder sig om och säger af sides). Aj!
käm’gen! (högt) Jaa, frun!
Fbun. Är det på det sättet han sköter gård och
gata? Vet han inte att vi a* utan ved? Skynda sig
genast in och hugg, men små träd, hör han det!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
