Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första svenska operan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna här blifvit uppförd, i samma mån som
Flo-dings grafstickel öfverträffar Hofbros estamper».
Ett talande bevis på den nya operans
dragningskraft var äfven det, att den intill början af
mars månad uppfördes tvänne gånger i veckan,
tillsammans tjugo gånger och att, enligt en annan
samtidas anteckning: »dess tjugonde
representation var med samma ifver följd, som den första».
Den teaterälskande konungen och hans nitiske
förste direktör, den förut omtalade Ehrensvärd,
hvilade icke på de vunna lagrame, utan fortforo
med arbetet lika ifrigt som förut. Gustaf III gaf
inom kort befallning om en ny operas
instuderande och till denna valde han Händels >Acis och
Galathca», hvars text helt och hållet omarbetades
af Lalin, och hvars musik uppblandades, dels med
nya kompositioner af förre kapellmästaren vid
franska truppen i Stockholm Johnsen, dels genom lån
från åtskilliga främmande tonsättare. Man hyste
nämligen den, för oss något underliga,
föreställningen, att en opera skulle vinna i omväxling om
musiken utgjordes af flera kompositörers verk och
icke af en endas. Ordnandet af det ganska
vidlyftiga arbetet företogs med den skyndsamhet och
fart, att »Acis och Qalathéa» kunde uppföras redan
den 10:de Maj 1773, och den mottogs äfven med
stort bifall. Den 25:e November samma år
uppfördes den tredje operan, »Orpheus och Eurydice»
af Gluck. För honom tyckes man dock hafva hyst
större vördnad än för Händel, ty hans musik upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
