Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Operahuset i fara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bel, till först likgiltighet, sedan ovilja och slutligen
utprägladt hat. Första gången som Gustaf Adolf
visade ett mera öppet prof på sitt förändrade
sinnelag i detta afseende, var vid ett den 18:de Januari
1803 gifvet galaspektakel, då operan »Anacreon på
Samos» uppfördes. Konungen fann styckets ämne
icke motsvara de stränga begrepp han hyste om
sedlighet och framför allt om den kungliga
värdighetens helgd, och han fann sig till och med
föranlåten att göra den inbjudna diplomatiska kåren
en . ursäkt för sin teaterdirektörs »visade brist på
smak och omdöme». Denne teaterdirektör var
friherre J. H. Hamilton, hvilken ofta och med
mycken kvickhet plägade skämta öfver sin
olämplighet som styresman för en svensk teater, då han
var helt och hållet obekant med Sveriges literära
förhållanden. Han kvarstod likväl på sin plats
till den 16:de Oktober 1804, hvadan han icke
tyckes hafva tagit sig särdeles hårdt af konungens
uttalade misstroendevotum. Under de följande fyra
åren upptogos på Operateatem likväl endast tre
nya arbeten, nämligen operetterna Leheman och
Slottet Montenero af Dalayrac, samt Sargine af Paer,
och orsakades denna slapphet i arbetet antagligen
till en god del af konungens stegrade obenägenhet
för i synnerhet de inhemska lyriska spektaklema.
Man har annars svårt att förklara hans åtgärd att
samma år, 1803, låta hit införskrifva en fransk
teatertrupp, hvars ankomst hit naturligtvis endast
kunde leda till afbräck för den inhemska scenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
