Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Operahuset i fara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men äfven den sålunda hitkallade franska
truppen fick snart respass, sedan den omvexlande
spelat på båda de kungliga teatrarne. I Boieldieus
komiska opera *Ma tante Aurore» förekom
nämligen berättelsen om en prinsessa, som i en skog
blifvit öfverfallen och utplundrad af stråtröfvare,
hvilka sedan i en mindre fullständig beklädnad
fastbundit henne vid ett träd, och detta fann Gustaf
Adolf så anstötligt och sårande för kungligheten,
att han genast afskedade hela truppen genom ett
kungligt bref af den 13:de Maj 1805.
Det visade sig också inom kort att den
kungliga afvogheten egentligen gälde operascenen.
Dramatiska scenens verksamhet blef visserligen icke
synnerligen varmt uppmuntrad, men den lämnades
likväl ostörd, då inom kort deremot ett verkligt
dråpslag af den kungliga handen riktades emot
den lyriska. Den 27:de September 1806 aflät
nämligen Gustaf Adolf, från Bäckaskog i Skåne, ett
handbref af innehåll att konungen till vinnande
af en betydlig besparing för sin handkassa, »i nåder
funnit för godt förordna, det Stora Operan komme
att alldeles indragas, samt nu genast anses som
upplöst, till följd hvaraf representationerna
derstädes instundande höst skulle inställas».
Detta kungliga bref drabbade
operainrättningen som ett åskslag från en visserligen icke fullt
klar, men också icke häller helt och hållet
ned-mulen himmel, och föga tröst låg deruti att
konungen på »särskilda kommiterades hemställan* bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
