Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gunnar (sätter in knytet i skjulet). Men, en ska’
duga te’t också, sir du!
per. Hå kors, det måtte fäll vare smal sak!
gunnar. Tror du det? {Pekar på rullsten sblocket).
Du kan ju ta’ och fresta på den där, vet jag!
per (reser sig till hälften och ser osäkert på stenen).
På trollsten?
gunnar (skrattande). Ä’ du rädder för’n?
per. Inte justament det. Men det går sånt
underligt tal om’en i sockna!
gunnar (tar fram några bergborrar ui skjulet). Hvad
säjer di om’en då?
per. Åjo, det är mycke’, det!
gunnar. Kom hit och dra’ slipsten åt mej, så
kan du tala om lite me’samma!
per (1motvilligt, i det han stiger upp). Ska’ du nu
slipe igen?
gunnar. Ja, en får ha’ skarpa don, om en ska
rå’ på gråberge’1 ,
per (fattar tag i vefven och börjar draga). Joo,
di säjer att det lär ska’ sucke och puste ini stena
ibland, när en går förbi på nättera!
gunnar (uppmärksamt). Å hunna!
per. Och en gång så va’ det en gammal käring
som vari’ ute och leta’ efter en tacka som kommi’ vill,
och gumma va’ tröit och mörkre’ kom öfver’na, och
så satte ho’ sej och hvila breve sten — och bäst som
det va, så brann det som rö’aste ella kring stena, och
ho’ hörde någon som jämra sig rakt omänskligt och
ho’ fick sej en knuff i ryggen så ho’ föll framstupe,
och låg sjnk i fjorton dar efter den betan, ho’!
gunnar. Gumma’ lura väl te och ramla ikull,
tänker jag!
per. Nä-ej då! Och att här finns rå eller
trolltyg, det är så säkert som amen i körkaM För det va’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
