Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af ömhet fördrager deras fel, med tålamod arbetar på deras
förbättring, den som anser hvar dag af sin lefnad förlorad,
då^ han ej gör verkliga välgärningar, och den, som ända i
sina egna brister visar sig större än andra, han är endast
värdig att sättas bland stora regenter, ty han är den största
människa.»
Får man tro en onämnd, ytterst välvillig brefskrifvare
i Gjörwells »Allmänna Tidningar», har detta tal med
största bifall mottagits af allmänheten. »Det är i alla
hänseenden ett mästerstycke,» försäkrar granskaren, »och är
jag i mitt omdöme nog bedragen, om vi på vårt språk
äga mycket af större utförda arbeten, som öfverträffar detta
tal, utom R. R. Gr. von Höpkens äreminne öfver sal.
grefve Tessin, och hvad med detta senare tål att jämföras.
Läs det därför med långsam uppmärksamhet igenom, och
ni skall upptäcka i hvar rad nya skönheter så i tankar
som sammansättning och uttryck 1 Det är författadt efter
alla regler och ändå lågande af den största förtjusning.
Det är intet ett flyktigt utkast, som af otålighet lämnas
ogranskadt i allmänhetens händer. Tankarna äro här öfver
allt höga, stora och mogna, meningen allestädes full,
sammansättningen, fogningarna eller transitionerna
naturliga och sammanhängande, skrifarten lika jämn, lika
flytande, lika välljudande ifrån början till slut, och fa skrifter
äro på modersmålet ännu utgifna, som äga den harmoni
och nummer i språket som detta tal. Jag läste det första
gången igenom med den häftiga förtjusning, som ämnet
och oratorn nödvändigt dela med sig åt hvar tänkande
och ömmande svensk, men sedan läste jag det ånyo med
en slags tagen kallsinnighet och med en granskares öga
blott i uppsåt att leta efter fel. Men hvad fann jag?
Inga, åtminstone inga af betydlighet. Ett och annat mindre
ädelt, mindre väl afpassadt uttryck, som undfallit herr
författaren, såsom att släppa i stället för att lämna utur åsynen,
lif i stället för lefnad, foretag i stället för företagande,
födsel i stället för börd. Historiska fel inga.»
I ett afseende skulle Gustaf III, förr än någon väntat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
