Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på grund af detta sonens visade missnöje afstått. Folket,
som gärna ginge till excès på hvad sida det faller, påstode, att
hans majestät fullkomligt possederade det ryska språket,
hvilket ej litet ökat dess entusiasm, och gemene man skulle
sig emellan ganska mycket upphöja den svenske kejsaren,
emedan de icke kände något ord, som uttrycker konung.
Bland alla hofvets damer sades kungen hafvä vunnit ett
starkt parti.
Följer så en supplik för egen räkning, på hvars lyckliga
utgång den svenské diplomatens heder och kredit hos den
ryska publiken enligt hans egen åsikt ganska mycket berodde.
Ett rykte hade blifvit utspridt, berättar han, att han inte
ägde minsta del i hans majestäts nåd, alldenstund han vore
den ende af de på stället employerade svenske ämbetsmän,
som ej med någon befordran vid ett så lysande tillfälle
blifvit ihågkommen. En expeditionssekreterares fullmakt
och befordringsvärdighet vore åtminstone en grads
förhöjning, som kunde gifva dementi åt nämnda elaka uttydningar.
Depeschen afslutas med en apostill rörande hofjunkaren
Borgenstjernas ankomst och afresa. Denne hade af kungen
vid återkomsten till svenskt område blifvit skickad till
kejsarinnan med ett af hans majestät skrifvet artighets- och
tacksamhetsbref, och hade detta samma bref lämnats till
furst Potemkin. Men, ehuru denne sistnämnde herre sagt
sig skola lämna Borgenstjerna hennes majestäts svar tillbaka,
dröjde det likväl fem dagar, utan att något sådant svar
hördes af, »en mindre fryntlig procédé mot herr hofjunkaren
Borgenstjerna,» menar Ingman, »och alldeles inte svarande
emot den aktning, som är dem skyldig, hvilka i hans
majestäts höga ärenden komma.» Han afråder därför kungen
att framdeles vända sig till nämnde furste, ifall hans majestät
ämnar underhålla en partikulier korrespondans med
kejsarinnan. Det skulle choquera ministären och de förnämste
herrarne, som hjärtligen hatade fursten, och kejsarinnan
kunde slutligen häraf finna sig »embrasserad» (sic!). Ingman
föreslår därför, att sådana bref, om de med estafette
an-komme, skulle lämnas till den nuvarande ordinarie favoriten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
