- Project Runeberg -  Ingman-Manderfelt. En äfventyrare från Gustavianska tiden. En studie /
46

(1901) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

suppliken om permission, ännu en skrifvelse — på franska
— af följande innehåll:

»Min rappel, ankommen i ett ögonblick, då jag minst
väntade densamma, och det sätt, hvarpå den blifvit mig
meddelad, gifva mig tillkänna, att jag ej längre har den
lyckan äga Ers Majestäts förtroende. Efter att hafva
förlorat detta återstår mig intet att önska i mitt fädernesland.
När jag långt ifrån Eders Majrts tron skall begråta min
olycka, hvar skall jag finna några tröstegrunder om ej uti
mitt uppförande och i mitt hjärta? Detta har alltid varit
Eder hängifvet, Allernådigste Herre, jag har bevisat det
genom handlingar i Sverige och i främmande land. Jag
skulle ytterligare vilja visa det genom den sista
blodsdroppen, om min hälsa och mina totalt derangerade affärer
lämnade mig det minsta hopp att fortfarande kunna tjäna
en konung, som jag ända till min död skall dyrka.»

Man finner af detta sista bref, att hans
permissionsansökan endast är ett medel att fortfarande åtnjuta någon
aflöning, och att han i själfva verket uppger hela sin bana
som svensk tjänsteman. Om verkliga anledningen till
detta beslut talas det i Petersburg både ett och annat.
Enligt hvad Björnstjerna förnummit, skulle den gamla
prinsessan af Kurland, som för Ingman hyste mycken
vänskap, äfven företaga en resa, först till Mitau och sedan
längre bort, hvarefter de båda förmodligen skulle komma
att å en och samma ort förenas.

För Reuterholm uttalar sig Ingman oförblommeradt.
»Du kunde väl af mig, af min karaktär vänta,» skrifver
han till denne, »att jag med harm refuserat den plats,
man erbjudit mig, och som jag ej ville ha för fyra år
sedan Jag ämnar göra en högeligen intressant resa i de
af Europas länder, som jag ännu inte känner, såsom Italien,
Frankrike, England till exempel. Därefter får man se,
hvar jag bosätter mig.»

Emellertid stannar han kvar i Petersburg — till en
början i afvaktan på svar rörande permission och grati-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhingman/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free