Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara dess herrar, och hvilka dock en dag ej skulle
upptaga större plats än han.
I en apostill skickar han en hälsning till sin forne
lärjunge. »Om ni händelsevis träffar unge gref G. Rosen,»
säger han, »så besvär jag er låta honom från mig veta,
att jag väl förstår, huru alla mina andra vänner kunnat
öfverge mig i olyckan, men att hans uppförande alltid
skall vara mig obegripligt . . . Bör han, som varit
förbunden med mig genom de heligaste band, tänka på samma
sätt som hopen! Och, om familjen, alldeles emot min
vilja, förlorar några lumpna tusen riksdaler, bör den därför
hata mig och glömma alla de andra reelare förbindelser,
hvaruti den står till mig! O, Gud! Hvad är människan
ändå för något, när de bäste ej äro sig like!»
Det är, som man finner, en känslosam Rousseauan,
för hvilken gärningen är intet men »känslan» allt, som här
utgjuter sig.
Att ett visst svalg dock uppstått mellan honom och
vännen Reuterholm, märker man därpå, att Ingman ej
längre tillåter sig dua den »lilla honetta» Gösta utan börjar
med »värde och ärade baron» för att sluta med »ödmjukaste
och tillgifnaste tjänare». Något svar får han emellertid
ej. Det lilla ordet besvaradt, som påtecknats föregående
bref, saknas här — så mycket naturligare för öfrigt, som
Ingman nu ej uppgifvit sin adress.
Hvarthän hade han från Ryssland först flyktat, och
hvarifrån skref han dessa rader?
Att döma af hans egen tideräkning längre fram torde
han först begifvit sig till Norge, men huruvida detta bref
äfven därifrån skrifvits är osäkert.
Visst är emellertid, att han efter ytterligare ett halft
år åter befinner sig i Sverige, på fädernegården Ekarebol.
Hur kunde han våga sig hit?
Saken låter sig på det sätt förklara, -att Gustaf III i
glädjen öfver kronprinsens, Gustaf Adolfs födelse, på dennes
döpelsedag den io november 1778 utfärdat ett allmänt
pardonplakat. Eho, vare sig af krigsmakten till lands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
