Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Oui, Mandrefeld est le plus grand poëtel
qui jamais entonnât l’heroique trompette.
Quoi! Grenouilles du Nord! que sert de coasser;
ce cygne n’étant fait que pour vous ravaler?
Qui saurait comme lui célébrer nos grands hommes,
sur-tout en vers français tout grimauds que nous sommes?
På denna vers bryr sig Manderfelt ej om att svara.
Förmodligen tycker han, att sorenskriveren har rätt.
Furstebesöket i Norge har emellertid väckt till lif ej
allenast poeten utan äfven den politiske skriftställaren.
Detta finner man af ett i Köpenhamn utgifvet litet häfte
kalladt Folkets r0st til Hans Kongelige H0jhed kron-prindsen
ved hans ankomst til Norge, hvari Manderfelt åter gör sig
till tolk för norska folkets önskningar, bland hvilka han
särskildt nämner eget universitet och egen diskontobank.
Efter att hafva vidrört flera frågor af mera allmän
beskaffenhet, utfar författaren starkt mot yppigheten, mot
missbruk af kaffe, te, främmande likörer, utländska tyg
m. m. Likaledes klandrar han den i Köpenhamn drifna
ostindiska handel, som efter hans mening endast tjänade till
att rikta några hundra, under det att den utarmade millioner.
Midt uti dessa ekonomiska spörsmål komplimenterar
författaren den unge kronprinsen till den kraft, hvarmed han
vetat motstå vällustens lockelser.
I denna skrift uppträder således den forne eller ännu
varande svenske undersåten — det är svårt att veta, hvilket
han vid detta tillfälle verkligen är — och ger som en
lojal och fosterlandsälskande medborgare i Danmark-Norge
denna monarkis regent goda råd. Detta dock utan att
sätta sitt namn på titelbladet, hvilken underlåtenhet, i
betraktande af företagets egendomlighet, är förklarlig nog.
Den ifrågavarande anonymiteten finner han sig
emellertid snart nog befogad att på följande af honom själf
anförda grund uppgifva. Boken varder i en dansk
tidskrift, Kritik og antikritik, högeligen berömd utaf »en af
Danmarks mest förtjänte lärde», ja, väcker så stort upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
