Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det utlofvade organet, hvars namn skulle varda: »Bibliothek
for det nyttige og interessante», tycks dock aldrig hafva
utkommit.
Ett par veckor därefter sänder Manderfelt sin vän det
arbete, som gifvit den förre »en oförtjänt plats bland» (danska)
»nationens upplyste skribenter» — förmodligen »Folkets
röst till kronprinsen vid hans ankomst till Norge» — och
frågar, huruvida detta också skulle kunna öfversättas till svenska.
Denna gång tycks Gjörwell dock vara mindre tjänstfärdig.
Förhållandet är, att den »Falska politiken» just i dagarna
af ett den svenska smakens orakel blifvit långt ifrån
gynnsamt bedömd. I ett par nummer (8 och 9) af
Stockholmsposten för 1791 hade nämligen Kellgren underkastat den
politiska skriften en granskning, hvarur här nedan några
utdrag må anföras:
»Med denna skrytande titel anmäler sig ett litet häfte
af 38 sidor, dediceradt af öfversättaren till Stockholms
borgerskap. Dess korta innehåll är dock visserligen icke
det fel, vi anmärke. ’Vi tro’, säger Voltaire, ’att auktorn till
ett godt arbete bör akta sig för tre saker, titeln,
dedikationen och företalet. Andra böra akta sig för det fjärde,
som är att skrifva/ Det är i den första och fjärde punkten,
som herr Manderfelt felat.»
»Hvad titeln på en bok angår, så ifall man har den
dårskapen att utsätta sitt namn, bör det åtminstone ske
under en sedig och blygsam form. Med desto mera skäl
tillägge vi, att, när en auktor uppträder som reformator af
Europas politik, att i egen person bestraffa dess konungar,
ministrar, författare, i eget namn tilltala nationerna... bör
han antingen äga ett för snille och dygder med vördnad
kändt namn eller ock alldeles intet d. v. s. uppträda
anonymt...»
»Vi nödgas uppriktigt förklara,» heter det vidare, »att
vi i hela detta verk om sjutton blad icke funnit något
annat än en mycket tom och oredig deklamation mot
konungar och folk, mot förtryck och frihet, mot
okunnighet och upplysning, mot sedernas fördärf genom té- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
