Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Längtade han efter mer än tjugeårig bortovaro till sitt
hemland? Detta är ingalunda omöjligt, ehuru troligare är,
att han nödgades rymma fältet för sina kreditorer, som allt
häftigare och häftigare ansatte honom. Äfven de gamla
fordringsägarne, enkannerligen Stenbockska arfvingarne,
hade vid underrättelsen om hans erhållna stora
förmögenhet, stämt honom inför dansk domstol för att slutligen —
såsom det framgår af ett bref från landshöfdingen i
Göteborg, grefve Axel v. Rosen, bror till Ingmans forne
lärjunge — af Höjeste Ret få ett utslag emot honom.
Närmare underrättelser om detta mål kunna dock efter
slottsbranden i Köpenhamn 1884, då handlingarna uppbrunno,
ej anskaifas. Han stämdes ännu den 16 april 1799 men
uteblef då, så mycket vet man.
Efter all sannolikhet har han lämnat Köpenhamn
hösten 1798 eller våren 1799.
Vid afvikandet från Petersburg kvarlämnade han, som
man erinrar sig, ett fläckadt namn. Och stort bättre lär
det väl ej gått honom vid afresan från Köpenhamn. Redan
1794 skref Rahbek, en af Danmarks främsta litterära
personligheter, till P. A. Heiberg om »Manderfelt, alias
Heste-tyven Ingmann, Dansk spion i Sverig och Svensk i
Danmark, der asgtede Laurwigs Hore for at bestiasle hans
Fallitboe.»
Denna karaktäristik, ehuru i vissa detaljer något
felaktig, torde dock beklagligtvis i det stora hela varit sann-
XXVII.
Hembygden.
Det var till den undangömda svenska hembygden, som
Manderfelt med sin norska maka och sin danska pension
återflyttade, till fädernegården Ekarebol, som nu, efter ba-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>