Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någonsin få smaka droppar af den bittra kalk, jag från mer
än en kant ur rågadt mål måst uttömma 1»
I sina mystiskt religiösa utgjutelser hade Manderfelt
ibland profeterat om förödelsens styggelse, som skulle
komma öfver släktet. Denna hade nu öfvergått honom
själf, och ingen kan förvånas, om han längtade tillbaka
till den fridfulla landsbygden.
Nu hade han också — på hösten 1802 förmodligen —
— mot lån på inteckning i Ekarebol därifrån utlöst sina
medarfvingar och följaktligen såsom ensam ägare af detta
gods all anledning att här slå sig ned. Här finna vi honom
äfven den 3 juni, under hvilken dag han skrifver till läkaren i
Loka förklarande sig ej, såsom han ämnat, komma att besöka
detta bad men anhållande i alla fall att få veta, om han
skulle betala något för de redan tingade rummen. Gent
emot Göteborgs stad är han i affärshänseende inte fullt så
älskvärd, då han den 17 juni skrifver till högädla magistraten
— som haft den ogrannlagheten att förfölja honom med kraf
på kvarnarrendets erläggande — att han nu vore på sin
landtegendom för att sköta sin hälsa och inte sina affärer,
samt att han vid återkomsten till Göteborg skulle besvara
herr stadskamreraren Nordenbergs »ganska onödiga fruktan
för arrendets betalande med kontant likvid.»
Att flytta tillbaka till Göteborg finner han dock ej för
godt utan öfverlämnar tills vidare åt sina borgesmän att
betala den utkräfda arrendesumman. Till förvaltare vid
kvarnen antar han till en början sin brorson, C. O. Ingman,
och efter dennes konkurs en viss Magnus Gewalt, själf alltjämt
bibehållande arrendet, som dock längre fram skulle vålla
honom inte allenast »odrägliga förluster» utan äfven både
ledsamheter och processer.
Af en eller annan orsak har ej landtrådinnan följt
med till landet utan, antagligen efter öfverenskommelse,
kvarstannat i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
