Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna dela hvad af dem återstode. När han tänkte härpå,
vore han färdig att dö af sorg, men innan han dog, skulle han
dock vilja i det djupaste af helvetet instoppa denne världens
förhärjare, detta odjur, Bonaparte, som vore första orsaken
till alla våra olyckor!
Men om en militärisk ockupation af Norge vore så
godt som omöjlig och ett försök därtill ytterst farligt, vore
förhållandet annat med en fredlig eröfring af landet. Och
härmed kommer Manderfelt fram med den gamla planen
från Gustaf III:s tid att locka norrmännen till förening med
Sverige. Denna anslutning, ginge nu, efter den store
statsmannens grefve Bernstorffs död, ändå lättare än förut,
synnerligast som Fredrik VI som konung ej vore på långt när
så älskad, som han varit som kronprins. Norrmännen
skulle blott tillförsäkras inte allenast sina gamla
privilegier utan äfven en ändå mera utsträckt frihet — under
engelsk garanti. Detta skulle man från svensk sida lofva
och bokstafligen hålla, så kunde en förening med Sverige
möjligen låta sig göra.
Detta är i korthet innehållet af promemorians första
del, hvaruti Manderfelt framställer det välrustade Norge
såsom för svenska armén ointagligt, en framställning, som
i betraktande af sistnämnda armés ringa styrka och
otillräckliga utrustning visserligen synes öfverflödig. I senare
delen kommer han till sina egna intressen. Här
fram-hålles, huru Armfelt hade önskat Manderfelts närvaro under
detta mödosamma fälttåg, hur denne senare nog äfven
skulle kunna vara till nytta uti ett land, där han tillbragt
åtta år, bibehållit många vänner och förbindelser med de
förnämsta personer, hvarifrån han äfven fått sin hustru, den
danske amiralen von Akeleyes enda och i alla afseenden
aktningsvärda dotter. Men, innan han tänkte på att uppfylla
generalens önskningar i afseende på denna förfärliga resa,
hade han en högst helig plikt att uppfylla, den, att sätta
sin fattiga och talrika familj i säkerhet och skydd mot
nöden. Hans enda återstående ressurs vore nämligen en
årlig ränta på 2,000 rdr sp., som han köpt i Köpenhamn
12. — Ingman-Manderfelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
