Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den aflidnes kvarlåtenskap, yttersta vilja m. m.
stå nu inga underrättelser till buds, då, såsom redan
omnämnts, stadens rådhusarkiv gått upp i lågor. Tyvärr
saknas äfven hvarje porträtt. Intet griftkväde tycks hafva
beståtts honom, och snart skulle hans lif, hans skrifter,
hans namn höljas af glömskan.
Änkan dog i Göteborg 1816.
Gärna skulle man uti denna här framställda mörka
karaktärsbild vilja se någon relativ ljuspunkt.
Men hvar finna någon sådan?
Möjligen i den ömhet, mannen tycks hafva hyst för
sin familj — den Ingmanska nämligen — i den uti hans
skrifter mer än en gång oegennyttigt uttalade politiska
öfvertygelsen äfvensom uti den varma, väl inte alltid
förställda, känslan. Särskildt erkännansvärd är ju äfven hans
lifsenergi, hans förmåga att i trots af allt spira och frodas.
Utan tvifvel hade han goda kunskaper. Hade han
äfven hufvud och talanger?
Denna fråga är svår att besvara. Skulle han dömas
som filosof och tänkare, måste man säga, ett dåligt hufvud.
Men Ingman-Manderfelt var, såsom vi sett, en mångsidig
man, och att han som kunskapare och partigängare besatt
stor talang är säkert. Lika säkert är dock, att han som
poet, ekonomisk och politisk skriftställare, diplomat och
affärsman var snarare under än öfver medelmåttan.
Det enda fall, hvari han äger en omisskännelig
be-gåfning, är som talare, eller författare af tal rättare sagdt.
Talarens ordflöde, talarens hänförelse står honom nämligen
till buds. Men han saknar den nödiga klara tankegången.
Hvilken samling skulle man ej kunna göra af hans
logiska bockar och oegentliga uttryck! Och han saknar
därtill den nödiga smaken, ty äfven som talare är han
alltid parveny. Af ett visst litteraturhistoriskt intresse är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
