- Project Runeberg -  Kloka Maja och andra berättelser /
67

(1908) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Ja, jag undrar hvem det annars skulle ha vuri’
åt, jag?»

»Kors, kära far, jag mente bara för allmänheten, jag
— och inte måtte han väl vara så dum, så han tar åt
sig, när han inte behöfver.»

Och därmed gick Edla in och lade sig, sedan hon
helt obesväradt sagt god natt åt både far och mor.

»Kan du säga, Greta, hvad det ä* som går åt jäntan?»
frågade Österberg, sedan han blifvit ensam med sin
gumma ute i köket, där de gamlas säng stod.

»Hvad menar du med det?» frågade mor Greta
förvånad. »Inte har jag sett att det är någe’ åt henne!»

»Kors, hon är ju rent åf hatisk på den där fattiga
Pålson, vet jag!»

»Å, det inbillar du dig bara, far! Hvarför skulle
hon vara det? En kan väl knappt önska sej en bättre
dräng, tycker jag. Nej vet du, far, jag ska säja dej hvad
det ä’: hon går och ä* sint för att hon inte fick den där
yllekoftan, som du lofte’na. Och hon tycker det ä* snopet
att du klädde opp Pålson och inte gaf henne någe\»

»Ja, men han hade knappt en tråd på kroppen, han,
då hon har allt liva’ hon behöfver!»

»Ja det förståte, utom yllekofta, för si en töcken
behöfver hon så fasligt väl, det försäkrar jag dig.»

»Jag får fäll skaffna en då, när jag far te stan
nästa gång — och det blir ju passligt att ge’na te
julklapp!» i : |

»Gör det du, far, så blir hon nog nyter igen!»

Och på det beslutet somnade de båda gamla snart
nog, men Edla låg länge vaken inne i kammaren och
tänkte på de där orden, som drängen hade sagt om svälten,
och hon tyckte nog för sig själf att hon varit stygg emot
honom, när hon talte om lättjan; men inte kunde hon
hjälpa, att hon rakt inte kunde tåla honom.

==========


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhmaja/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free