Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och spändes för, och efter en styf kvarts timme körde
Janson förut och Österberg kom efter med Edla och det
gick med rykande fart ner till Jansons, där julbordet redan
stod dukadt med allt hvad godt och fett och starkt som
huset kunde förmå, och det var sannerligen inte så litet!
Och nu fick Edla riktigt tillfälle att visa sin nya
yllekofta i all dess glans, och flickorna voro inte litet
afund-sjuka på henne för den. Och de utaf dem, som varit i
kyrkan, ville ovillkorligen veta hurudan nya drängen var,
och hvad det kunde vara åt honom. För under
gudstjänsten hade han suttit nedlutad i bänken med hufvudet
emot händerna, och när prästen hade talt så vackert om
det lilla Jesusbarnet, som inte hade annat än en fattig
krubba till vagga, så hade han rest upp hufvudet och sett
på prästen och haft stora tårar i ög«onen. Så nog måtte
det vara en underlig kurre, tyckte flickorna. Och hade
Edla lagt märke till hur bra han såg ut? För det fanns
ingen af de andra drängarna som var så mörklagd och
hade sådana märkvärdiga ögon, när han tittade upp.
»Han tittar aldrig på folk, så det har jag då inte
varsnat!» sade Edla skrattande. »För resten tror jag
aldrig jag sett honom riktigt ren och kammad förr än nu
te julen! Men nog ä* han underlig, alltid, och jag har
aldrig kunnat me’n, det ä’ hvad jag vet!»
Det var en riktigt styf juldans, som nu blef af fram
på kvällen i Jansons tillökade byggning, där till och med
själfva »varandan», som utgjorde hans stolthet, var
upplyst med en stor fotogenlampa, som hängde i taket. Och
det var många »gossar» både från de stora och de små
öarna som lade sig ut för Edla och som kommo fram och
ströko på foten, sedan de först stått och funderat en god
halftimme nere vid dörren, om de skulle våga sig fram
till den vackraste flickan i hela juldansen. Under tiden
sutto gubbarna inne i Jansons egen kammare omkring
toddybordet och språkade och fyllde på i glasen, till dess
det började gå rundt om i hufvudet på dem, som inte
voro vana vid en så storaktig traktering. Bland dem var
österberg en, och han var kanske den försiktigaste utaf
allesammans, ty han kunde inte låta bli att tänka på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
