- Project Runeberg -  Kloka Maja och andra berättelser /
112

(1908) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jaja, bara jag får på mig litet, så ska jag nog gå,»
menade Augusta.

»Ja, skjuts tänker jag inte bestå dig!» puttrade
gumman.

»Ha, ha, ha...»

»Vill du tiga, du låter ju som ein brandvakt.»

»Ha, ha, ha, så rolig fruln ä*!» skrattade Augusta utan
att genera sig, i det hon begaf sig af ut i köket.

»En faslig människa att sofva länge, och så hon
skrattar sen! Ja, vänta mig* i vår ska jag väl göra mig
af med henne. Jag kan undra hvad det är för vind i dag ?
Syd-sydväst! Hm, hm, det var då också en faslig sunnan,
isom aldrig tar slut. Jaså, han drar sig litet mer åt väster
ser jag, taå, då kommer <han kanske på norr fram på
dagen, så man kan få litet klarare väder!»

Efter esn liten stund såg den unga flickan, som bodde
i rummet utanför gumman, huru denna, klädd i en liten
kort tcnderkjol och med nattmössan ännu kvar på hufvudet,
fnurrade af igenom hennes rum för att skynda på Augusta
med kaffet.

»Kors, kära barn, ä* hon redan oppe?» brukade då
gummaln säga, »och den där välsignade Augusta har
för-sofvit sig igen.»

»Bästa ta’nt, det är ju ingen tid förliden.»

»K ja£ tycker en kopp kaffe kunde minsann
be-höfvas, jag! Jag ulndrar hvad hon gör nu!» och så bar
det af ut i salen, där gumman bultade på dörren utåt
för-stugaäi: »tap, tap, tap!» tre raska och tämligen hårda slag,
dem Augusta aldrig låtsade höra, hvarkem första eller
amdra gången. Sedan bultningen var gjord, snodde
gumman återigen af in i sitt rum, sedan hon i förbigående hört
efter hur dem unga flickan mådde, och hvad hon hade för
åsikter om väderlekem för dagen.

Detta upprepades hvarje morgon; men alltid med
några nya variationer, som gjorde att det icke blef
enformigt. Lätagre fram på förmiddagen gick gumman ut i
staden, antingen för att handla upp till sitt lilla hushåll,
eller också på auktioner, hvilka hon varit van att
öfver-vara i många år. Saken var nämligen den, att gumman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhmaja/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free