Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten, ifcy något annat var det inte i alla fall. När de
två åren voro gångna, hördes verkligen inte min fästman
af, och nu ville min far ovillkorligen att jag skulle
uppfylla mitt löfte och växla ring med mässingsslagaren, som
på senare tiden börjat göra täta visiter i huset, och
därigenom blifvit mer odräglig än nånsin. Jag grät, bad
och besvor min far att gifva sig tålamod och mig tid, men
han var envis som en olycka, och slutligen hade jag i min
förtviflan intet annat råd än att vända mig till
mässingsslagaren själf, för att bedja honom om uppskof och för att
säga honom att jag aldrig kunde tycka om honom.
Ni skå tro, mitt unga herrskap, att det kostade min
stolthet en svår strid, innan jag kunde bekväma mig till
att tala med honom om detta. Men tanken på hans gröna
hår och de täta klubbvisiterna ingaf mig mod, och därför,
när han kom på besök en dag, och min far på ett
ögonblick lämnade oss ensamma, — han brukade gärna göra
det numera, och jag var då alltid tyst som muren, —
passade jag på tillfälle och började att med darrande röst
och nedslagna ögon framföra mitt ärende. Jag väntade mig
naturligtvis ett groft och hånande svar på min begäran,
men till min stora förvåning makade den fule
mässingsslagaren sig närmare intill mig och sade med ett uttryck
af på en gång häpnad och välvilja, som jag aldrig
glömmer:
»Hvad i alla tider säger hon, mamsell Miken lilla?
Tycker hon om en annan? Det har farsgubben vackert
hållit tyst med, den krubbitaren! Se, det förstår väl
mamsell Miken att inte ä’ det värdt att jag kommer och
talar om kärlek och tocke där, så som jag ser ut och vid
mina år; men si saken ä’ den, att jag behöfver mig en
bra husmor och en duktig styfmor åt mina pojkar, som
inte hin håle kan ta reda på; och jag har alltid tyckt att
lilla mamsell Miken var så stilla och beskedlig och
förståndig flicka, så; men inte vill jag lägga mig mellan
barken och trädet, inte; Gud bevara mig, kära barn! Men
hvarför har hon inte kunnat klämma fram med det förr,
så hade jag inte behöft gå här som ett spektakel?»
»Ack, bästa herr Kortz^» suckade jag, »jag har inte
10. — Fr. Hedberg, /.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
