Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han vände om hem igen; gumman gick deremot alvarlig
och litet butter, bekymrad som hon var, först och främst
öfver hur hon skulle kunna få kon väl såld och hyggligt
betald och för det andra hur hon skulle kunna gömma
undan pengarne och få gubben ordentligt hem med sig
på eftermiddagen. I ett af hörnen vid torget stodo
några pojkar och började redan nu på försök mucka
det gräl, som frampå qvällen skulle komma att afslutas
med ett storartadt slagsmål, hvilket man ämnade etablera
midt på torget, för att kunna ställa till så mycken
förargelse som möjligt åt de stackars pepparkaksgummorna,
hvilka stodo der med sina stora bord fulla af de väl
renommerade bruna kakorna från Arboga och Köping.
En grosshandlare af utpräglad semitisk ras var redan
ute på språng med en stor låda med tvål under armen,
och ämnade just nu på morgonqvisten hemsöka stadens
handlande med profver af sin äkta vara, för att se om
han kunde sälja något af den i parti, innan han sednare
på dagen började på med sin minuthandel på torg och
gator.
Vilhelm såg på alt detta med förströdda och halft
frånvarande blickar. Gårdagsqvällens bifall och nattens
rummel sammanlagda, satte hans fantasi i rörelse och
hindrade honom att kunna fullt och ostördt uppfatta den
egendomliga disharmonien mellan naturens friska och
tilltalande skönhet och det vaknande småstads- och
marknadslifvet skräpiga buller, tvenne motsatser som dock
på sätt och vis kompletterade hvarandra och framhöllo
hvarandras olika skaplynnen på ett ingalunda
obehagligt, om också tämligen skärande sätt.
Han kände inom sig en egendomlig, obehaglig
förnimmelse af förödmjukelse öfver det bifall som kommit
honom till del, och ändå kunde det inte helt och hållet
undgå att till en viss grad tjusa honom. Var det så
lätt? — frågade han sig sjelf, — att på den svåra
bana han valt, hinna mästerskapets ljusa höjder, då
han, nybörjaren, redan nu kunde utmärkas med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
