- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
75

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Att jag är vacker? — fulländade hon meningen
med ett skratt; — åh det har tillräckligt många sagt
mig, utom det att jag skulle väl vara blind, om jag
inte såg det i spegeln! Tycker du kanske inte att jag
är vacker då? — fortsatte hon efter en stund, i det hon
stannade framför honom, lutade sig fram emot honom,
och lade sina händer på hans axlar.

— Jo, visst är du vacker . . . mycket vacker till
och med! — stammade Vilhelm förvirrad öfver att känna
hennes varma andedrägt öfver sitt ansigte, — men det
förklarar inte . . .

— Jo jo men, min gosse lilla! det förklarar mycket,
det! Och om jag ville, så skulle jag snart kunna . . .
men det är inte sagt att jag vill!

— Vill? Vill? — Hvad menar du? Hvad skulle
du vilja? — fortfor Vilhelm nu något lugnare, då hon
drog tillbaka sina händer och rätade upp sig igen, så
att af ståndet emellan dem blef litet längre.

— Hvad jag skulle vilja? — Gå ifrån teatern
naturligtvis!

— Gå ifrån teatern? Hvarför skulle du göra det?

— Du frågar så mycket! — svarade hon
undvikande, i det hon satte sig i det andra soffhörnet; —
och jag vet inte alls hvarfor jag skulle svara på dina
frågor! — Hvad har du egentligen för rättighet att ta’
mig i förhör?

Och hon såg på honom med ett leende som han
hade svårt att förklara. Det var något till hälften
gäckande, till hälften lockande i det, tyckte han, och
han hade litet svårt att se på henne, när han svarade:

— För rättighet? — Ha’ vi inte lofvat hvarann
att vara vänner, och har inte den ena vännen rättighet
att fråga den andra?

— Jo visserligen; men det här är saker som
vänskapen inte har med att göra. En annan sak, om du
till exempel vore min fästman eller min älskare; men
det är du inte, och det kommer du heller aldrig att bli!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhposor/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free