Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
publikens applåder och ynnest, så omfattade de, från
och med direktörens fru till och med pèrenobelns lilla
ingénue, denna idé med den lifligaste tillfredställelse,
och höllo på att nästan qväfva den glada älskarinnan
med sina omfamningar, när hon tämligen sent kom upp
för att kläda sig till den obetydliga roll hon hade att
utföra i qvällens föreställning.
Och under hela den första qvarten haglade nu frågor,
anspelningar och halfqvädna visor öfver mamsell Liljeros,
som inte tycktes serdeles hugad att svara på de förra
eller att bry sig om de senare. Hon var ovanligt
allvarlig, och när de andra inte ville sluta med att fråga
och anspela, svarade hon slutligen med ett af sina
vanliga korta skratt, i det hon kastade upp det ena benet
öfver det andra, för att börja på och kläda sig på
fötterna:
— Åh kära ni, ni har det alldeles om bakfoten
alltsammans! Det är inte alls fråga om något
giftermål, — när har ni hört att någon baron gifte sig med
någon aktris sist? Åhnej, det akta de sig allt för!
Nej, det är helt enkelt fråga om ett engagement i
Stockholm, och det ett mycket godt engagement ändå!
— Jaså, hvad är det för sorts engagement? —
frågade direktörens fru med sarkastisk ton, i det hon
drog upp ögonbrynen, så som hon brukade göra på
scenen, när hon ville se förvånad ut; — har han någon
teater då, den der fina baron?
— Nej, men han kan väl vara utskickad från någon
som har! — svarade den unga flickan, i det hon kastade
en utmanande blick på teaterns herrskarinna; — och
bästa beviset på att man är angelägen att få mig, är
att han reser direkt hit för att få mig att bestämma
mig!
— Ja, aldrig kan det väl vara från Stjernström,
för han brukar då inte ta’ folk ifrån gatan! — fortsatte
direktrisen elakt, — utan det är väl någon som ska’
sätta upp någon småteater, kan jag tänka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
