- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
127

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver till den större. Men den ondes besegrare hade
han också sett mer än en gång, och när han nu icke
kunde få se en tragedi, så föredrog han att i stället se
det Birch-Pfeifferska skådespelet, ty det smakade ju ändå
litet mera af den stora konsten än det sångblandade
melodramat der nere på Lilla Trädgårdsgatan.

Han köpte sig således en biljett på tredje raden,
längre ned hade han inte råd att komma, och när
klockan blef framåt sju stod han redan vid de stora portarne
åt Gustaf Adolfs torg, färdig att ge sig af in; men som
klockan ännu inte slagit, stannade han ett ögonblick
derutanför för att se på den anländande publiken. Den
var fulltalig, som alltid när detta stycke gafs, och den
ena vagnen efter den andra rullade fram till de bekanta
portarne. Det kom till och med ett par hofvagnar, som
stannade utanför den lilla porten bredvid operakällaren,
och Vilhelm kunde inte undgå att med en bitter suck
tänka för sig sjelf:

— Det är annan publik att spela för, det här, än
brackorna i landsorten! Den som ändå en dag kunde
få uppträda för den!

Och så har nog mången stackars landsortsaktör
stått, och varit försjunken i samma tankar; medan
skådespelarne der innanför åter varit lika missnöjda med
den fina publik de spelat för, som någonsin en
landsortsaktör med sitt auditorium. Ja mången gång har kanske
bifallet der uppe varit mycket mindre omedelbart och
mycket mindre rättvist än det bifall som småstädernas
teatervänner skänkt sina gunstlingar.

Men det är nu en gång för alla landsortsaktörens
eviga dröm och ständiga ärelystnad, att få komma upp
till hufvudstaden, och det fins ingen af dem ännu född,
som hellre är den förste i Vimmerby än den andre i
Stockholm.

Medan han så stod der och drömde, kom en vagn
i stark fart framkörande ifrån Regeringsgatan. Den
hade kusk och betjent bredvid hvarandra på kuskbocken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free