- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
134

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Ja nog vore det min varmaste önskan; —
försäkrade Vilhelm och började känna sig betydligt mildare
stämd mot don ståtlige mannen än någonsin förut; —
men det lär nog inte vara så lätt att kunna få det;

— Visserligen: men omöjligt behöfver det ju inte vara!
Vill ni göra mig ett besök i morgon förmiddag vid
elfvatiden? Jag bor vid Regeringsgatan — han nämnde ett
husnummer på tjugutalet, — och vi kunna då göra upp
den lilla affären och språka om åtskilligt annat på
samma gång! . . .

Och dermed gjorde han en artigt vårdslös hälsning
och skyndade uppför trappan, lemnande Vilhelm qvar i
förstugan i ett tillstånd af förvåning, bestörtning och
glädje öfver en gryende förhoppning, som gjorde honom
aldeles yr i hufvudet.

Han glömde helt och hållet bort sin vän deruppe
på hyllan, och denne tycktes också hafva fått något
annat att tänka på, ty han såg inte vidare till honom
på hela qvällen. Någon lust att nu rusa upp på första
raden hade han inte heller vidare, han gick som en
drömmande upp på sin plats, han satt qvar der som i
en dröm och åsåg nästan medvetslöst den stolte
Rochesters och den egensinniga Janes romantiska kärlekssaga,
och när spektaklet var slut och han kom ner i förstugan
igen, såg han som hastigast en skymt af sin för detta
kamrat, som hjeltes in i vagnen af den ståtlige mannen,
hvars ord gifvit honom så mycket att tänka på, och
han stod der ännu som en drömmande och såg efter
täckvagnen, som hastigt rullade af snedt öfver torget in
på Regeringsgatan.

14.

Efter en i orolig sömn tillbragt natt, under hvilken
han drömt att det var han som spelat Rochester och
att den Jane som han uppträdde emot, hade Linas
anletsdrag och gestalt; men att vid en af entréerna som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhposor/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free