- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
139

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inte i salongen! Men jag tycker att man är mera
ogenerad så här!

Det tyckte nog Vilhelm också, fast han inom sig
undrade något öfver hvarför man egentligen behöfde
vara så fasligt ogenerad för att tala med honom just,
och ju mera han tänkte på det, desto mera generad
blef han.

— Var så god och tag plats! — fortsatte den
ståtlige värden, i det han inbjöd honom att sätta sig
bredvid sig på soffan, — och innan vi gå vidare i vårt
samtal, anhåller jag att få på Linas vägnar betala den
der lilla skulden ... ni får ursäkta att det dröjt, men
hon har inte talt om det för mig förr än för några
veckor sedan och jag viste inte då hvar ni uppehöll er . . .

— Åh för all del, herr baron! — svarade Vilhelm
förlägen, som om han skulle ha varit den skyldige, —
det är ju en sådan bagatell . . .

— Bagatell eller inte, — återtog baronen med ett
småleende och en blick på den besökandes figur, som
tycktes säga att han ansåg bagatellen kunna behöfvas,
— så är det ju inte mer än rätt att den blir betald!

Och dermed steg han upp, tog på skrifbordet ett
litet kuvert, som låg uppviket så att man kunde se
kanten af en sedel som stack upp inuti, kom tillbaka
till soffan och lemnade det med en förbindlig bugning
åt Vilhelm, som med besvärad och förlägen min tog det
lilla kuvertet och utan att se på det vidare, stoppade
det i fickan på sin rock, sedan han dock förut genom
känseln öfvertygat sig om att det endast var en tunn,
liten sedel inuti konvolutet.

— Och nu sedan det är gjordt, kunna vi ju tala
om edra framtida angelägenheter — fortsatte den
eleganta värden i det han helt ogeneradt kastade upp ett
ben i soffan, — och jag hoppas att herr Holm inte tar
illa upp att jag så här utan vidare inledning går rätt
på saken. Der är ju så att ni skulle hälst vilja stanna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free