Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
två med full hals gapskrattade både åt slaget och
effekten deraf.
— Der har du qvitto för det, du, gamle
Hammarslag 1 — skrek Kjellberg, påminnande dervid om
Svensson burleska landtjunkare i »Tre hustrurs man och ändå
ungkarl», der det var förra tiders publikums förtjusning
att se den »store skådespelaren» hoppa jemnfota af
förvåning, — och ni andra ska* också . . .
— Tyst derborta! — ropade Hjortsberg med rynkad
panna och allvarlig stämma, — nu är det inte tider att
lekal Vi hafva allvarsamma frågor för händer!
— Det var en annan sak! — svarade Kjellberg
med förändrad ton och hållning i det han strök
rökmössan af sig, satte ifrån sig talröret borta vid dörren
och närmade sig bordet med boken under armen, i det
han af gammal vana ropade, till dem som stodo i vägen,
sitt under några tiotal år ständigt på alla repetitioner
upprepade ord, hvarifrån länge sedan t-ljudet hade förr
vunnit: — plass!
— Har herr Kjellberg något att förkunna ? —
frågade ordföranden, i det han bultade i bordet.
— Ja det är inte så utan det! — svarade
Kjellberg med den hastiga öfvergång från stormande
munterhet till hastig rörelse, som var honom egendomlig,
och i det han med afviga handen strök sig öfver ögonen
som glänste fuktiga i vaxljusskimret; — de satarne tänker
förderfva hela teatern!
— Förderfva? — ropade alla i korus, som med en
mun, under det att bestörtning och förtrytelse målades
i allas anleten.
— Ja, eller åtminstone bygga om! — fortsatte
Kjellberg, i det tårarne flödade öfver, — och det tycker
jag kan komma på ett ut! Min gamla, prägtiga,
förbaskade teater!
— Det är mycket rätt! — ropade Torsslow med
höjd stämma, i det han lifligt haltade fram till Kjellberg
och fattade tag i uppslaget på hans rock — konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>