Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med kgl. teaterns dittills enda kontanta behållning af
3,522 riksdaler riksgäldssedlar, den andre åter, svängande
i sin hand Par Bricolls stormästareklubba och nickande
fryntligt och gladt åt alla sidor. Hack i häl efter dessa
två kommo i det nionde ledet den lille, illa haltande
baron Hugo Hamilton med sitt vackra, fina, af hvitt hår
omgifna ynglingaansigte, och Schyberg med den torra
embetsmannaminen och det ordningsfulla och stränga
draget omkring munnen.
Efter dessa två kom det sista ledet med den
högreste, liflige, med ett äkta bourbonskt anlete utrustade
Knut Bonde, som skyndade fram med ojemna steg, än
dröjande som om han tvekat, än dansande och ifriga,
som om han trott att hela verlden hörde honom till,
nickande åt ett håll, svängande aristokratiskt vänligt
med handen åt ett annat; ibland rynkande ögonbrynen,
ibland dragande munnen till ett leende, med ett ord,
ombytlig som ett aprilväder, sådan man kände honom
från lefvande lifvet. Bredvid honom, högrest, smärt och
allvarlig, med enkellorjnetten i venstra ögonvrån, och
med det drömmande draget öfver de mörka ögonen med
sina starka ögonbryn, kom Eugéne von Stedingk, den
siste af kgl. teaterns förre direktörer som betalat sin
skatt åt förgängelsen, och som såg sig omkring liksom
han i denna stund kände Sköna Helenas och Riddar
Blåskäggs aldrig förgätna svaghetssynder tynga på sitt
välvilliga och humana sinne; medan ett lätt, sväfvande
juvenallöje kring läppame talade om att ångern i sjelfva
verket inte var så särdeles djup, derför att de illa anskrifna
rytmerna i de omskrikna styckena voro så lifliga och
så retande.
Den lysande processionen med sina hofmannadrägter,
sina glittrande stjernor och brokiga band, gjorde en
stor rond omkring foyern, öfverallt emottagen med
lifliga acclamationer och vördnadsfulla bugningar. Som
genom ett trollslag flögo tjugo af de kring väggarne
stående förgylda fåtöljerna fram midt på golfvet, om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
