- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
188

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kränkta, har den gått framåt till utveckling af konsten,
i aktning för det sanna och sköna?

— Oui, c’est la question! — utropade Gustaf den
tredje, i det han med öppna blickar såg sig omkring i
salen, — Beskow har rätt! Förtjenar min teater
verkligen att man gör för den de uppoffringar som äro
nödvändiga, för att den skall kunna gå i spetsen för
helg-den af vårt modersmål, för häfdandet af våra stora
minnen, för framställandet af dessa lefvande exempel
som äro nödiga för nationerna likaväl som för individen?
Hvem svarar ?

Det blef tyst i salen. Alla sågo frågande och
besvärade på hvarandra, de tjugo direktörerna började med
begrundande miner gå till rätta med sig sjelfva; de
församlade skådespelarne från alla de olika tiderna,
likaså, — det gick en flägt af högtidligt allvar genom
rummet, och under den tystnad som rådde, hörde man
tydligt kyrkklockan i Jacob slå tre starka, klingande
slag, som dallrande genomskuro de täta murarne, och
hvilkas länge tonande efterklang ljöd i hvarje öra som
en uppmaning att återgå till den af fredagsnattens
trollska andar af brutna h vilan.

— Le temps se passe! — suckade konungen med
ett melankoliskt uttryck i de eljes så glada och klara
ögonen: — skola vi aflägsna oss härifrån utan ett ord
af tröst, utan en skymt af éspérance för allas vår
käraste dröm om ett ljust och herrligt lif genom tiderna
för den skapelse som vi alla så högt älska?

— Först kritiken, ers majestät! — utropade
Beskow med en smidig och vördnadsfull bugning, som
tämligen bjärt stack af ifrån den bestämda, fast
vörd-nadsfulla tonen, — låtom oss först undersöka hvad den
förtjenar, för att sedan kunna tänka oss hvad den har
att hoppas!

— Ar det verkligen diplomatiskt att vi börja på
och kritisera oss sjelfva? — frågade Lagerbjelke
spetsigt, i det han tog sig en väldig pris snus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free