- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
189

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Ja och är det nobelt att börja på och kritisera
dem, som kommit efter oss? — ropade Hugo Hamilton
med sin välljudande stämma; — kunna vi inte komma
öfverens om, att alla hafva försökt liksom vi, göra sitt
bästa efter bästa öfvertygelse, och kan menniskan öfver
hufvud taget åstadkomma mera än det? Tillhör det oss,
som lefvat och verkat under andra förhållanden, att
börja mästra hvad som nu göres, och kunna vi inte
komma öfverens derom, att teatern är just sådan som
tiden vill ha’ den, den må nu vara dålig eller god?

— Alldeles rätt, herr baron! — instämde konungen
med liflig åtbörd och gillande blick, — ni talar som
en vrai gentilhomme!

— Ja men, det är teatern som skall leda och
kultivera smaken I — invände Beskow ånyo! — den skall inte
endast vara ett eko af sederna och tyckena för dagen!

— Också mycket rätt! — inföll konungen, — ock
i synnerhet var detta fallet förr! Men om detta låter
säga sig nu — je m’en doute.

— Ja det gör jag med; med ers majestäts tillåtelse!
— utbrast Kjellberg, i det han på nytt slog ett dugtigt
slag på boken, — och jag säger bara det att hade
teatern nu en sådan direktör som baron — här vände han
sig till Knut Bonde, — och sute han bara i andra
kammarn i stället för som förr på riddarhuset, så skulle
jag åtminstone inte vara rädd för att teatersaken blef ve
lemnad i sticket!

— Tror Kjellberg det? — utropade Bonde lifligt,
i det han skyndade fram och slog honom på axeln, —
då har det heller ingen nöd! Ty jag har mina
försänkningar, och dem ganska nära ändå, just der, och jag
är lifligt öfvertygad om att sedan nu det nya systemet,
som jag förr i verlden var med om att aflägsna, åter
kommit till makten, så skall nog det svenska arbetet
bli* skyddadt som alla andra! Altså, ers majestät, altså
mina herrar! Inga ledsna miner längre, det är med
teatersaken som med alla andra frågor i våra dagar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free