- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
202

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svunnit i kröken der uppe stod jag ännu qvar,
funderande för mig sjelf hvar jag hade sett den mannen förut
och under hvilka omständigheter.

Det var ett minne från min tidiga ungdom som
höll på att morna sig i mitt inre; men det hade inte
vaknat ännu till full klarhet, det låg ännu och kämpade
med sömnen. An öppnade det det ena ögat, än det
andra; bäst som det var så skönjdes på dess slipade
glas konturerna af en gestalt... de höllo just på att
samla sig, att få skärpa och att fyllas af färg, af
skuggor och dagrar, — men i ett nu grumlades
alltsammans igen och ingenting redigt, ingenting bestämdt
kunde särskiljas eller fattas. Då väcktes jag plötsligt
af en höflig stämma invid mig, som helt lakoniskt
frågade:

— Ursäkta! kände herrn den der figuren?

Jag vände mig om. Det var Djurgårdskonstapeln,
som 5tod* bredvid mig med handen på. mösskärmen.

— Nej! — svarade jag, — inte det jag vet
åtminstone. -

— Det är en gammal, tokig aktör som är
afsig-kommen! — återtog ’konstapeln, — men det är inte
något ondt men för resten.

— Jasfå, vet konstapeln hvar han bor kanhända?

— Bor? Stackars djefvul! Han är uteliggare och
håller till deruppe i skogen. För resten heter han
Säm-dal, och lär ha’ varit någonting rigtigt gentilt, säger de
som kände till honom i hans köttsdagar.

— Särndal? — upprepade jag nästan mekaniskt;
— Särndal? Nej, det är inte möjligt att det skulle
kunna vara han!

— Jo jo men, är det så! — sade konstapeln, på
nytt med handen mot kepin, i det han aflägsnade sig
nedåt vägen, der ett par hyrvagnar hade kört ihop och
der en stor folksamling höll på att bilda sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhposor/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free