- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
248

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men för gunstlingen tföm fallit, är det en helt annan
och mycket al varligare sak. Har han eller hon under
den lysande favorittiden kunnat bevara sin sjelf
ständighet i uppfattning, sin mångsidighet i utarbetandet af de
uppgifter man fått att lösa, så är det ingen nöd. Då
går det an att taga i på nytt och skaffa sig en bättre
ställning än gunstlingens, nemligen tillkämparens. Ty
de segra% som vinnas utan strid, äro i allmänhet icke
mycket värda. De deremot, som man får tillkämpa sig
tum för tum, steg för steg, med stora försakelser och
bittra missräkningar, men med aldrig svikande mod och
aldrig tröttnande tillförsigt, de äro sådana segrar som
skaffa varaktigare lagrar än de som, flätade till
kransar, kastas ned på orätt ställe, af kraftiga
vaktmästar-näfvar, och hvilka sällan förfela att framkalla ett
dundrande applåd från mängden och ett medlidsamt, halft
ironiskt smålöje från en svag, men konstförståndig
minoritet.

Men det är sannerligen inte lätt att vara gunstling
och att på samma gång gå den smala och törniga stig,
som leder till sanning i konsten lika väl som i lifvet.
Det ligger så nära till hands att, när man upptäckt hvad
det är som mest tilltalar publiken, så småningom börja
att ockra på rent yttre företräden, rent tillfälliga
konst-grepp, som hafva så litet som möjligt att göra med
konsten sjelf. På detta sätt kan det hända och har
det händt, att den ursprungliga naiviteten blifvit
till-gjord och öfverdrifven och öfvergått till ett osmakligt
koketteri, att den muntra grundtonen i ett öfverdådigt
konstnärslynne urartat till farsartade pajazzerier, eller
att den verkliga känsligheten förvandlats till sjuklig
sentimentalitet. Derigenom kan det förklaras, hvarför
man på våra scener ser oskyldiga små flickor
framställas antingen som vårdslösa slynor eller som gråtmilda
sjåp, — friska, naturliga, lefnadsglada unga män som
blaserade goddagspiltar och hederliga, godmodiga gamla
gubbar som lifs lefvande apor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhposor/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free