- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
254

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grundtonen i hennes väsen, och att det var den, som
hon skulle utveckla för att kunna bli konstnär.

I början af sin bana ville hon, som alla andra unga,
helst spela allvarliga roller, i synnerhet djupt tragiska.
Hon hade svärmat för Ofelia, Julia, Desdemona, —
hon som alla andra — och att få spela Clärchen i
Eg-mont eller Margareta i Faust, det hade hon drömt om
sedan hon kom in i elevskolati. Jane Eyre och Syrsan
och Madeleine i »En fattig ung mans äfventyr» hade
hon upptecknat bland sina framtida triumfer, när hon
en dag skulle komma derhän att sjelf få välja sina roller,
ty derhän skulle hon komma, det hade hon satt sig i
sinnet med all sin tvärsäkra ungdoms trotsiga
halststar-righet, och när den dagen kom — åh, hvad, hon då
skulle tyrannisera teaterdirektionen.

Men så blef hon en afton i foyern vittne till ett
samtal, mellan ett par af de äldre aktörerna. Hon satt
sjelf gömd bakom en tidning i ett hörn af rummet der
en gaslåga brann, och de båda äldre artisterna sutto vid
det stora bordet, samtalande utan att gifva akt på henne.

— Det är för märkvärdigt! — sade den ene af de
två, i det han lade sin hand på den andres arm, — det
är för märkvärdigt, hvad det är ondt om glädje hos de
unga nu för tiden!

— Åhja, det är just inte mycket att vara glad åt! —
invände den andre, — man må för resten vara gammal eller ung!

—* Nå, det är nu en särskild sak, i fall du talar
om lifvet i allmänhet! — svarade den förste; — men
jag menar nu de unga vid teatern. Gå de inte
allesammans och se surmulna och sentimentala ut, och kan
de nånsin spela annat än gråtmilda ingenuer och
blodfattiga salongsdamer ? När jag tänker på hur det var
förr i verlden, hvilka friska, prägtiga figurer man kunde
få se uppträda i den tidens farser och komedier! Tänk
bara på en sådan skådespelerska som fru Frösslind, och
hvil-ket kolossalt gagn hon gjorde teatern under så många år I

— Nå, en sådan får man inte tag i hvar vecka!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free