- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
262

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Åhja, är det mycket angeläget, så har mamsell
väl tid att vänta, tänker jag! — svarade vaktmästaren,
i det han gick ut igen och satte sig att studera sin
morgontidning.

— Vänta mig du! — tänkte Lisen för sig sjelf,
i det hon gjorde en äkta liten subrettmin och till
hälften räckte lång näsa efter honom, — du ska’ nog få
lära dig att bli’ höflig mot mig också! Får jag bara

min roll, och gör lycka, så . . .

I detsamma öppnades dörren till direktörens inre
rum, och denne kom ut efter en småväxt, undersätsig
man, som han mycket artigt ledsagade ut i det yttre
rummet, i det han förbindligt yttrade:

— Som jag säger, herr redaktör! Jag lägger
teaterns öde i edra och edra medbröders händer; men i

synnerhet i edra. Vill ni hafva den godheten att
understödja mig i mina ansträngningar för den
fosterländska konstens bästa, så är jag lugn för resultatet: men
dertill behöfs framför alt, att kritiken är välvillig, att
recensenterna taga i betraktande de svårigheter med hvilka
man har att kämpa i ett litet land . . .

— Ja naturligtvis! — svarade den lille mannen, i
det de gingo igenom det yttre rummet, der Lisen satt
sig i ett hörn, och nu var nästan bortskymd för de
begge genomgående herrarne, — men direktören inser
väl också att man har rätt att ställa stora fordringar
på en scen, som åtnjuter offentligt understöd, och att . . .
kritikens pligt — hm . . . fodrar att . . . men apropos
det, hur är det med fribiljetterna? Jag har hört att
meningen vore att göra någon förändring . . .

— Nej för alt i verlden, det blir aldeles som förut!
— svarade direktören med en förbindlig bugning, — i
synnerhet när det gäller en så aktad tidning, som . . .

Här hörde Lisen intet mera,; ty direktören följde

sin gäst ‘ ända ut i vaktmästarrummet, och hon tänkte

nu i det hon steg upp från sin undangömda plats, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free