- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
268

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och det tar jag! Jag kan skratta så att jag får folk
att skratta med, om jag vill.

— Kan ni verkligen? Nå ja, det är inte så illa!
Men det är långt ifrån nog med det. Det fordras också
mycken rutin, mycken verldserfarenhet, en ovanlig
snabbhet i tungan och en spetsighet i repliken, som inte är
allom gifna!

— Ahja, nog kan jag vara spetsig om jag vill,
altid! — svarade Lisen, i det hon lutade sig fram litet
emot bordet, och såg på direktören med en utmanande
blick; — och till bevis på det, så skall jag säga
hvarför inte direktören vill ge mig subrettens roll.

— Nå, och hvarför skulle det varadå? —frågade
direktören, som synbarligen började bli road af samtalet,
i det han drog sin stol litet närmare.

— Det är derför att direktören är rädd for Mille
Palmqvist — svarade Lisen, som nu tyckte det vara
rätt så godt att bränna sina skepp.

— Hvad för slag? Hvad understår mamsell sig
att förmoda? — svarade direktören i det han ryckte
tillbaka sin stol och spärrade upp sina ögon med ett
hotande uttryck.

— Jag ville bara visa direktören att jag kan vara
spetsig, om det behöfs! — svarade Lisen med ett gladt
leende, som visade de begge skälmska gropame i de
friskt rodnande kinderna; — och jag undrar för resten
inte på det! Hon kan minsann skrämma hvem som
helst, nar hon tar på sig sin martialiska min! Men jag
har många gånger tänkt för mig sjelf att det väl inte
är nödvändigt att en subrett är gammal och ful! Jag
tror tvärt om att publiken skulle tycka mer om att se
en som vore litet yngre och kanske också litet
hyggligare till utseendet.

— Och det tycker ni naturligtvis att ni sjelf är?
— frågade direktören, i det han åter ryckte stolen litet
närmare, — är det inte så?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free