- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
269

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— I det fallet litar jag på herr direktörens
omdöme! — svarade den unga flickan i det hon slog ned
sina ögon med en liten blygsam min som klädde henne
förträffligt, om man också mer än väl insåg att den
var litet gjord för tillfället, — och en sak vet jag då
åtminstone säkert, och det är att jag är lika mycket
yngre än hon, som jag är gammal!

— Ack ja! ungdomen är en herrlig sak: —
svarade direktören med en tämligen sentimental suck, i det
han sträckte sig baklänges i stolen, — i synnerhet
derför att den tilltror sig så mycket! Men hör nu, kära
barn! — fortfor han efter ett par ögonblicks tystnad,
under hvilka han betraktade den unga flickan med en
halft beundrande blick, som hon mycket väl såg, trots
sina nedslagna ögon, — har ni verkligen på fullt allvar
tänkt er att spela den der rollen? Och tror ni det skulle
vara så klokt att så der på en gång kasta er ifrån
ingenuerna och de unga småflickorna och in på
subrett-facket? Jag hade altid förestält mig att ni hade mera
smak för det allvarliga dramat, än för farsen, och förr
har ni aldrig velat . . .

— Ja ser herr direktören! — svarade den unga
flickan, i det hon slog upp ögonen igen och nu med
en öppen och fullutvecklad blick, som gjorde ännu mera
effekt sedan hon förut tittat ner; — saken är den att
jag hittills inte har förstått mig sjelf. Men nu tror jag
att jag ovillkorligen passar mycket mera för den glada
genren än för den allvarliga, och om derför direktören
ville låta mig försöka . . .

— Har ni talt med regissören om rollen? —
frågade direktören forskande, — och är han med om saken?

— Nej, jag har inte talt med någon menniska,
mer än med herr direktören! — svarade Lisen i det
hon såg på honom med en trovärdig blick; — inte ens
med min egen mor! Jag ville inte yppa det för någon,
förr än jag talat med min direktör, ty jag litar helt
och hållet och uteslutande på ert omdöme, herr direk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free