- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
289

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Det är annat det, än den gamle recensenten
som dog i fjol, ni vet, han som altid påstod att man
talade för sagta, derför att han sjelf hörde illa och som
altid var så fasligt missnöjd med alting! — utbrast
en af de andra; — jag kom att tala med honom en
gång vid en elev uppvisning som vi hade, och han
påstod att en recensent aldrig borde känna aktörerne
personligen !

— Hvarför det då? Hvarför det då? — frågade
de andra.

— Joho, derför att då kan man inte vara så utan
konsiderationer som man bör vara, menade han, när man
skall bedöma folks offentliga uppträdande.

— Ah, så dumt! — ropade Jenny, — så fasligt
tjockt! Jag skulle vilja lära känna dem allesammans,
och det ska’ jag också, det kan ni vara lugna för! Det
är det allra förståndigaste man kan göra, för känna de
en, så ha’ de allt bra svårt att vara ovettiga på en!

— Nå då hade ju den gamle recensenten rätt! —
inföll Lisen skrattande, — och han gjorde mycket klokt
i att inte låta presentera sig för någon!

— Jaha, men ser du, jag blef ändå presenterad
för honom, jag! — fortsatte Jenny i det hon bröstade
sig framför spegeln, — och jag bad honom om råd, ni,
för det smickrar dem altid! Och sen var han mycket
hygglig emot mig, fast han förut påstod att jag läspade!

— Ja, det.gör du ju ännu!

— Läspar jag? — skrek hon med stark hväsning
på s-ljudet; — läspar jag? Nej hör du! gå hem och
lägg dig!Q

— Ahå, hör du! — skrek en annan med full hals;
— läspar gör vi allihop! Det gör’ alla menniskor for
resten! Det ligger i språket, kära ni!

— Det gör det inte! — svarade Lisen helt
allvarligt, — det ligger nog deri att ingen bryr sig om
att höra efter hur vi tala som barn. Då får man slarfva
så mycket man vill, och då får tänderna växa hur snedt

På ömse sidor om ridån, 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free