- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
299

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Inte, om man har kunnat uträtta någonting
medan man varit ung! — svarade Lisen, i det hon
följde henne bort genom smårummen, från hvilka hon
varseblef den framför taflan dröjande unge mannen,
som ännu stod qvar orörlig på samma ställö som förut.

— När vi nu kommer in så vänder vi oss genast
åt venster och låtsa som vi inte sett honom! —
hviskade Jenny i det hon knep hårdt om Lisens arm som
hon fattat, — och så stanna vi framför första tafla vi
få tag i, lika godt hvilken!

— Då stanna vi framför Petrus! — hviskade
Lisen tillbaka, — honom tycker jag så mycket om!

— Du är då för svår med dina gubbar! —
skrattade den andra med belåten min, i det hon tänkte för
sig sjelf: — henne kan jag då vara lugn för; hon
kniper inte bort honom!

När den framför taflan stående betraktaren hörde
frasandet af deras klädningar vid inträdet i salen, vände
han sig om, kastade en nästan förargad blick på de
kommande, liksom han velat säga: »Hvarför kommer
ni och stör mig» — men tycktes sedan betrakta de båda
unga flickorna med en min af öfverraskning, som inte
als innebar någon motvilja och i det han kände igen
Jenny, kom han genast emot denna med hastiga steg,
och sade med en lätt bugning, i det han tog af sig
hatten:

— Nej hvad ser jag? Ar fröken här? Det var
då verkligen ett oväntadt möte! Är teatern stängd,
eller skulle det händelsevis vara så godt om repertoar
att förmiddagsarbetena blifvit instälda?

— Åh, så doktorn pratar! — svarade Jenny gladt
i det de båda helsade, — nej vi äro händelsevis lediga
i dag, min vän här och jag och derför gick vi upp på
museum, för dit komma vi så rysligt sällan!

Och derpå presenterade hon helt ledigt och
obe-sväradt de båda unga för hvarandra; de utbytte några
af de vanliga fraserna vid sådana tillfällen, och de båda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free