- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
303

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Nej, omöjligt är det inte! —svarade den unge
mannen leende, — det skall fröken inte tänka; men
tänk deremot gerna att det är mycket svårt! Här hos
oss skrattar man åt vissa utländska storheter på
skådespelarkonstens område, när man hör att de måla,
skulptera, etsa, författa eller komponera; man kallar dem för
effektsökande mångfrestare, man säger att de hålla på
med allt detta för att låta tala om sig, för att göra
reklam, men jag för min del tror att de studera, att
de vilja utvidga sin erfarenhet, och jag anser att de
göra alldeles rätt, och att så borde våra skådespelare
göra med!

— Tänk om jag skulle lära mig måla på porslin!

— utbrast plötsligt Jenny helt oförberedt, i det hon
reste sig upp ur sin beqväma, halfliggande ställning,

— jag har en bekant, en flicka, som är mycket snäll i
det, och hon har sagt att hon vill lära mig! Tror inte
doktor Dahl att det skulle vara bra?

— Ja, det skulle ju aldrig kunna skada! —
svarade han leende, i det han likväl icke tog sin blick
ifrån Lisen; — åtminstone skulle ni då kunna lära er
att grimera er bättre!

— Hvad för slag? påstår doktorn att jag inte kan
maskera mig? — frågade Jenny med skalkaktigt
utmanande ton, i det hon steg upp från sin plats, — det
vore märkvärdigt!

— Jo, ni maskerar er aldeles utmärkt! När man
hör er nu, skulle man kunna tro att ni aldrig ett
ögonblick tänkt på någonting annat än att leka och skämta!

— svarade han i det han också steg upp och bugade
sig för henne med ett ironiskt småleende; — men jag
menade inte egentligen att det var fråga om att lära
sig små sällskapstalanger, utan verklig konst.

— Usch, hvad doktorn är tråkig i dag! — utbrast
Jenny hastigt i tillgjordt trumpen ton, och tilläde sedan,
i det hon vände sig till Lisen, — tycker inte du det
också, Lisen?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free