- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
325

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och så lysande frukter för den fosterländska
skådeplatsen.

Under alt detta, både enskilda och offentliga talande
och prisande om och af henne sjelf, gick Lisen som i
ett fullständigt rus af tillfredsstäld egenkärlek och
högspända förhoppningar om en kommande storhet, som
skulle fördunkla alt, som hittils ansetts vara af första
rang både bland det försvunna och det närvarande. Ung
som hon var, och ännu tämligen opröfvad både i lif vet
och i sin konstnärliga verksamhet, var det ju inte
underligt om rökverket och grann låtsfraserna stego henne åt
hufvudet. Hon hade kommit, blifvit sedd och segrat
nästan utan ansträngning, — hon skulle komma igen ännu
mera rustad, och hon skulle segra i ännu mera lysande
strider än de få och lätta som hon nu hunnit bestå.

Men, det var en sak, som oroade henne, midt under
hennes mest lysande framtidsplaner, och det var hennes
förhållande till den unge kritikern, som under de
förflutna månaderna intagit en alt mera framstående
ställning, och som varit den ende af alla hennes offentliga
domare, hvilken någongång inblandat en liten
anmärkning emellan loforden, eller som det på konstspråket
heter: drupit en liten droppa malört i glädjebägaren.
När alla de öfriga hade endast superlativer att bjuda
på, kunde det hända att han kom med ett litet »men»,
som om det också var aldrig så lent eller än så rättvist,
likväl förekom Lisen som en obehaglig dissonans midt
i den enstämmiga förtjusningskören.

När de andra tidningarnes anmälare slutade sina
artiklar med den nästan stående frasen: »Fröken Borg
var förtjusande som alltid, och den unga skådespelerskan
lade i denna nya uppgift ännu en frisk lager till de
många som hon inom en jemförelsevis så kort tid lyckats
att uppsamla och hopfästa till, som vi hoppas, oförgängliga
kransar», så kunde det hända och hade det händt att
i den ansedda morgontidningen lästes följande något
reserverade omdöme: »Den unga skådespelerska, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhposor/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free