- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
340

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Seså, farbror! — medlade vi så godt vi kunde,

— inte går det an — —

— Tyst ni, pojkar! — Jag ska’ säga er en sak

— huff! — att när man som jag, är en gammal karl––––––––

Han tänkte antagligen säga någonting mycket
vackert; men afbröts ögonblickligen af den lille bokhållaren,
som nu hemtat sig från förvåningen öfver det slående
hufvudargument, som nyss träffat honom, och med hög
och ljudande falsett utropade på sin breda östgötadialekt:

— Ja, hvem i hälfvete rår för att en ä’ gammel?

— hvilket inkast framkallade den ljudligaste skrattsalva,
under hvilken den gamle aktören flat och förgrymmad
satte på sig hatten och skuddade stoftet af sina fötter.
Vid samma sällskap, der den gamle aktören och de
unga skrattarne befunno sig, var äfven den person
an-stäld, som bland kamraterna gick och gälde under
binamnet »myran», och ur hvars teaterlif ett par episoder
skola utgöra ämnet för denna lilla berättelse.

Tyst, stilla och oförarglig, bar han nog sitt lilla
strå till stacken äfven han, och sedan han nu för
längesedan dragit in sina känselspröt och skaffat sig en plats
i den stora myrstacken, jorden, skall han säkert icke
hafva något emot att jag på detta sätt, bland de ännn
lefvande som kände honom, vill försöka att uppfriska
hans minne.

Från första stunden som jag i Upsala stötte till
det sällskap för hvilket en af den tidens bästa komiska
skådespelare stod i spetsen sedan många år, och hvilket
öfver allt i både den svenska och finska landsorten
åtnjöt det bästa anseende, äfven om de artistiska
krafterna för öfrigt icke voro så stora, frapperades jag af
en liten, med glasögon utrustad, och på teatern i en
blå rökmössa och en lång, gammalmodig rock utstyrd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhposor/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free