- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
361

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Till min fru? — sade han med en djup suck,
i det han lät cigarren med handen sjunka utanför
soff-gafveln, — då var det väl fråga om hårarbete?

– Ja, jag var en fattig lärpojke den tiden, —
svarade jag — och jag kom ett par gånger i månaden
till henne med beställningar! Du var alltid inne i
boden, och bjöd mig ibland på en pris snus, som jag tyckte
om att få stoppa i näsan redan då!

— Vänta litet! — utropade han i lifligare ton, —
det var en liten, finnig pojke som konditionerade i
staden, på Vesterlånggatan, jag mins bland annat att jag
lånade honom teaterpjeser ibland; — jag hade en låda
full med sådana — Djurströms och Remmers
öfversätt-ningar—bland annat Djurströms »Dramatiska
blomsterkrans» med »Grefven af Walltron» och »Skulden» och
Remmers »Elaka husbonden». — Var det du, det?

— Ja, det var jag! Jag var teatertokig redan då,
och hade aldeles klart för mig att jag skulle bli* minst
en ny Dahlqvist, om jag bara fick komma och försöka!
Jag låg hela nätterna och läste pjeser, romaner,
diktsamlingar — alt möjligt för resten!

— Alldeles som jag i mina unga dagar! —sade min
värd, i det han stirrade i väggen midt emot, som om
han på den randiga tapeten sett uppvecklad en taflä af
det förflutna; — men jag läste hälst röfvarromaner, i
synnerhet om de voro rigtigt blodiga! Det var väl
derför att jag var så from af naturen, kan jag tro — jag
tyckte altid att Rinaldo Rinaldino och Schobéri, och
hvad de hette alt, voro aldeles för hyggliga, och ändå
kunde jag inte engång göra en katt för när!

— Det är för underligt det der, med menniskors
fantasi! Jag kan undra om tjufvar och mördare och
sådana der rigtigt ogudaktiga kanaljer tycka om att läsa
om dygdiga och fromma menniskor också? Hvad tror du?

— Kanske det, att man helst läser om sådana
karaktärer som är olika en sjelf? — inföll jag, som jag
tyckte, aldeles ofantligt djupsinnigt.

På ömse sidor om ridån. 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhposor/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free