Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minst en gång i veckan var jag uppe hos min
direktör och bad om en roll för min stackars hustru, och
hvarenda gång svarade mig gubben Pierre oföränderligen
detsamma, i det han stack fingret i knapphålet på min
rock och såg på mig med sitt på en gång godmodiga
och sarkastiska leende:
— Hur fan kan herrn, som annars är en förståndig
karl, vara så galen? Tror herrn jag har råd att
skrämma bort publiken från mina representationer? Jag
använder herrns hustru så ofta jag kan i stumma roller,
för der är hon charmant, men låta henne tala? Nej,
jag tackar, 9a ne vas pas!
— Men hur kunde ni i sådant fall stanna qvar
hos honom? — frågade jag.
— Jo, först och främst hade vi mycket litet betalt,
och för det andra gjorde vi oss nyttiga på så många
andra sätt; Jag skref ut roller, jag sufflerade, spelade
småroller och gjorde reqvisita — ja, jag målade till och
med dekorationer, när det kom i fråga, och min hustru
hade en hel mängd talanger som voro ovärderliga för
garderoben. Och under tiden arbetade hon oförtrutet
på att kunna få bort sitt lytei Hon rådfrågade läkare,
hon underkastade sig operationer, hon läste för mig,
fyra timmar hvarenda dag, hon hade kiselstenar i mun,
hon täppte igen näsborrame för att på det sättet vänja
sig vid att tala utan att släppa ut luften genom näsan
— men ingenting hjelpte! Ändtligen träffade vi i Abo
på en ung läkare, som klipte af tungspenen på henne,
för han ansåg, att den var för lång och hängde ner öfver
gomhvalfvet, och då tyckte vi båda att det blef bättre.
Jag kom så långt att jag fick direktören och hans
familj att höra på henne, då hon hemma hos dem
repeterade en roll i ett af de tyska skådespel som altid stodo
på Pierre Delands repertoar, och du kan tänka dig vår
glädje, då de allesammans förklarade att de trodde lytet
vara borta, och att hon skulle få försöka sig uti den
på teatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
