- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
8

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och Alrik satt midt emot henne med blicken fäst på
de fina, snabba fingrarna, medan hon envist höll sina
ögon fästa på arbetet. Han ville få ett samtal i gång,
men han visste inte har han skulle börja. Så
hvar-daglig ville han inte vära att han fattade tag i det
banala halmstrået om väderleken, och ju längre han
funderade på hvad han skulle säga, desto svårare blef
det. Han, som annars aldrig saknade mål i munnen —
hvarför kände han sig nu så brydd för hur han skulle
gripa sig an? Slutligen kom Agnes honom till hjälp;
hon tyckte väl att ställningen började blifva skäligen
ohållbar, och därför kastade hon sig helt hastigt in på
ett ämne, som både intresserade henne och borde
kunna gifva honom ett tillfälle att känna sig mera
hemmastadd.

»Nå, nu har väl Alrik arbetat och läst riktigt träget,
eftersom Alrik inte varit hos oss på så länge?» frågade
hon, utan att se upp från sitt arbete.

Han märkte genast att hon endast kallade honom
vid förnamn, utan att begagna det mera förtroliga »du»,
som förut alltid användes dem emellan. Detta retade
honom, och han svarade litet stucken:

»Hvarför säger inte Agnes du åt mig som förr?»

Hon tittade helt hastigt upp på honom, som om
hon blifvit förvånad öfver tonfallet, och tilläde efter en
liten stunds tystnad:

»Jag visste ju inte om Alrik inte vuxit ifrån det
under tiden. Men det där var ju inte något svar på
min fråga.»

»Nej, men jag skall gärna svara på den, om det
inte längre är en främmande fröken utan min väns
syster som frågar.»

»Låt se också att det inte är en främmande herre
som svarar,» återtog hon, och det lekte något liknande
ett löje kring hennes mungipor, fastän ögonen voro
nedslagna som förut.

»Hvarför vill du inte se på mig, Agnes?» frågade
han ifrigt och lutade sig framåt, sänkande rösten.

»Jag får lof att se på mitt broderi,» svarade hon
med samma halft osynliga smålöje som förut.

»Jag tror du har blifvit kokett sedan vi råkade
hvarandra sist,» framkastade han helt hastigt och nästan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free