Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ångrade sig med detsamma han sagt det, när han
märkte hvilket intryck hans ord gjort.
Hon lät nämligen händerna med arbetet sjnnka ner
i knäet och slog upp sina stora, ärliga ögon, fäste dem
allvarligt forskande på hans ansikte, höll dem kvar där
några ögonblick och sade sedan långsamt och halfhögt,
som om hon noga öfvertänkte hvarje ord:
»Jag tror inte att det är jag som förändrat mig.»
Hennes ord träffade honom som en rättmätig före*
bråelse, och han rodnade häftigt, medan tanken på de
närmast förflutna åren slog honom som en blixt. Han
kunde i det ögonblicket icke dölja för sig själf att det
var han, som var förändrad, icke hon. Men det kom
öfver honom ett begär att försvara sig, och han utbrast
därför:
»Och om så vore, om jag verkligen hade förändrat
mig, och, enligt hvad jag ser på Agnes’ min, inte till
min fördel, vore det väl så underligt? Agnes har haft
hemmet med allt dess lugn och alla dess traditioner,
men hvad har väl jag haft under tiden?»
»Arbetet,» inföll hon helt kort och var åter
sysselsatt med sitt broderi.
»Arbetet, ja,» återtog han, med en bitterhet, som
han inte kunde behärska, »arbetet! Det stora slagordet,
som man alltid slungar emot oss unga! Arbetet,
läxläsningen — ty hvad är det annat? Kapplöpningen
efter en examen, den hallstämpel som skall tryckas på
oss, för att vi skola kunna slå oss fram genom lifvet
och slitas om brödbitarna med alla de andra.»
»Men när man själf valt det?» frågade hon och
såg på honom på nytt.
»Ja, är det så säkert att man valt det själf?»
upprepade han med en vändning åt det håll, dit han
ville komma. »Låter det inte tänka sig att man
kommit dit af tvång, därför att något måste man ju
taga sig till?»
»Det är ju möjligt,» svarade hon, »men om det så
är, så förefaller det mig som om man endast hade en
sak att göra.»
»Och det vore?»
»Att lära sig älska det,» fortfor hon med mera
värme än förut. »Det vill säga, att börja med att anse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
