Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det för en plikt, för att sedan kunna betrakta det som
en befrielse.»
»Hvad Agnes har blifvit högvis, sedan vi sist
träffades,» inföll han ironiskt.
»Det tror jag inte,» svarade hon helt lugnt, »jag
har bara tänkt litet mera än förut. När Alrik var här
sist, var jag nästan bara ett barn. Skulle jag kanske
fortfara att vara det hela mitt lif?»
»Nej, men mellan barnet och kvinnan borde väl
finnas något som heter den unga flickan ...»
»Och hon får kanske inte hysa några allvarliga
tankar? Hon skall väl bara skratta och dansa och leka
och göra sig till för de unga herrarna, som endast på
det sättet finna henne älskvärd?»
»Nog bör hon väl ha något utaf deras natur där
ute,» inföll Alrik och visade på en svärm domherrar,
som just slog ned i rönnen utanför fönstret, »om hon
också inte precis är lika flyktig som de.»
»Nn talar du illa om både flickorna och dom-
herrarna,» sade Agnes skrattande — hon var nämligen
själf glad öfver att han förde samtalet in på annat
område, där det kunde flyta litet ledigare — »men
tror du inte att de ’ också få lof att arbeta för sitt
uppehälle?»
»Du menar: förflytta sig från det ena stället till
det andra?» inföll han i samma ton. »Nå ja, det
besväret kunna de då komma ut med. Men se bara så
de kifvas — se så de hugga efter hvarandra! Det
är hos dem lika mycket ’struggle for life’ som hos
människorna. »
»Ja men de kvittra, medan de arbeta.»
»Tackar för detl När man sätter ut hafrekärfvar
åt dem, så är det väl ingen konst att kvittra. Men
det var tusan så mycket kramsfågel!»
»Det är inte kramsfågel, det är domherrar,» sade
Agnes med tonvikt på orden.
»Aja, men det är talgmesar också. Men är det
då ingen här som skjuter dem?»
»Det får ingen,» kom det mycket bestämdt från
Agnes.
»För hvem då?» frågade han retsamt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
