- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
23

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett par tarfligt klädda karlar komino från krogen
borta vid torget och gingo gatan framåt. De stannade
på andra sidan, midt emot huset och tittade upp med
någonting på en gång hånfullt.och afundsjukt i blickarna.
Den ene, en af de mindre handtverkarna i staden,
sträckte ut ena handen emot de upplysta fönstren,
spottade långt utåt gatan och utbrast med toddyhes röst:

»Nu ska jag säga di svänger sig uppe hos
bankdirektörn I»

»Jo, du ä* så säker,» svarade den andre, som var
hautboist vid det i staden liggande regementet. »Men
tror en att di satarna kosta på sig blås-orkester? Nej
då, di har Sundholm som spelar fiol och så
Andersson-skans jänta som dunkar piano.»

»Det är väl någon födelsedag, kan jag tro,»
återtog den förste efter en paus, under hvilken de snusade
ur hautboistens dosa.

»Jo i hälsikel» svarade den andre och hostade
våldsamt, därför att han i förargelsen drog upp prisen
för häftigt och fick den i halsen. »Nej, di har haft
revision i banken, hörde jag Petterson sa’ —
vaktmästarn du vét — och nu har di middag för revisorerna.»

»Hvarför det då?»

»Kors, därför att di har fått’et att gå ihop, kan
jag tänka 1 Och Petterson sa1 att di har delat ut tolf
procent på lotterna, sa’ han.»

»Jäkeln i det dul Det är annat än Folkbanken,
det, där vi fick tre i fjor och i år lär vi inte få
någonting.»

»Det ä* väl för att kassörn kila’ afsides, det?»

»Visst fanl»

Och därmed gingo de vidåre.

Men nere i våningen inunder den så grant
upplysta satt gamle konsul Blommér inne i förmaket och
spelade piket med fröken Häger, han gamla
husföre-stånderska. Konsuln var en ännu ganska ståtlig karl
om några och sextio år och annars ganska kry och
rask, fastän han nu hade fått sig ett giktanfall där han
satt med vänstra foten inlindad i flanell och spred
omkring sig en stark doft af opodeldoc och salicylsyra.
Fröken Häger var ett tämligen långt fruntimmer om
ett par och femtio år, med ett mycket bestämdt utseende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free