- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
28

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

polissonger, slätrakad haka och öfverläpp samt bar
glasögon med fina guldbågar. Bakom de där glasögonen
sutto ett par tämligen stora, något oroliga ögon, som
sällan fästes på den han talade vid, men som alltid
antogo ett uttryck af salig välbelåtenhet, när de fästes
på en läcker maträtt, ett godt glas vin eller ett vackert
fruntimmersansikte. Nu var han tämligen upplifvad
efter den goda middagen i öfre våningen, och det var
med en nästan vördnadsfull ifver som han skyndade
fram till konsuln och sökte få tag i hans händer, under
det han ropade med förtjusta strupljud, som om han
gurglat sig i halsen med sina egna ord:

»Nå go’ afton, go’ afton, hedersfarbror! Kunde
absolut inte på några villkor underlåta att rycka mig
lös från festen där uppe för att se hur min vördade
farbror befinner sig, då vi inte kunde få det
oskattbara nöjet utaf farbrors ...»

»Kalla mig inte farbror,» af bröt konsuln med
kyl-slående ton, »du är ju inte själf någon pojke längre,
tycker jag!»

»Visserligen, visserligen!» svarade rådmannen, i
det han satte sig på frökens plats och slog upp fracken
för att svalka sig, så att det hvita, breda skjortbröstet
svällde ut öfver västen. »Men vördnaden för en af
vår stads kommersiella storheter — uff, hvad jag är
varm! — den odelade aktning med hvilken hela vårt
uppåtsträfvande samhälle .. . Hm! Alldeles öfverdådig
middag där uppe hos Soldin! Stämningen ovanligt
lifvad — puh!»

»Har tyckt mig märka det,» svarade konsuln.

»Jojo,» skrattade rådmannen, »tunna trossbottnar,
ha, ha, ha! Stimma litet, förstås — oppe i gaskenl.. .
Se jag ska säga, ryttmästarn och Ernst — friska pojkar
båda två — de ha hållet en förbaskadt härlig drift
med min vän apotekarn. Men det var ju rysligt tråkigt
att vi inte skulle få det oskattbara nöjet .. . hur är det
med reumatismen?»

»Åjo tack, den är bättre nu. Men att du gör dig
besvär att höra efter mig, det...»

»Jag kommer också bara på ett litet nafs, men
det var ett hjärtats behof för mig att uttrycka vår
lifliga saknad öfver att min vördade farbror ... vill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhstadland/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free