- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
45

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dn. . . jag vill inte dela med någon. Hvarken med
hans affärer eller hans vänner — och allra minst med
glaset.»

»Glaset! Glaset!» upprepade konsuln otåligt. »Du
talar ju som om han vore en drinkare! En glad
sällskapsmänniska, det är ju något helt annat! Men
gubevars, om du inte bryr dig om Ernst, så får du väl
snart en annan friare, kära Greta.»

»Du pratar! Hvilken då?» frågade hon nyfiket.

»Rådman Brehm, dul I egen hög, flintskallig
person!»

»Rådman Brehm?» ropade Greta skrattande. »Var
det därför han var så artig mot mig vid bordet?»

»Jag förmodar det. Han var här nere hos mig för
en stund se’n och ville veta hvad du vägde.»

»Hvad jag vägde?» frågade den unga flickan
förvånad.

»Omsatt i kronor, begriper du!» tilläde konsuln torrt.

»Å, att han inte ...»

»Skäms, menar dul» tillfogade konsuln. »Hvarför
tusan skulle han göra det? Tror du kanske att man
blir magistratspersonsfru för intet här i världen?»

»Nej, det är sant!» svarade Greta fortfarande
skrattande. »Men hvad svarade du då?»

»Jag körde ut honom, jag!» svarade konsuln, i det
han förnöjd gnuggade händerna; »och det med lagens
bistånd,» fortfor han, i det han visade henne hur han
kastade boken.

»Å hvad du är rar, farbror! Det får du lof att
ha en kyss för!» ropade den unga flickan, i det hon
slog armarna om halsen på honom och kysste honom
midt på den skäggiga munnen.

»Jaså, det tycks vara uppgjord t nul» hördes en
munter stämma från dörren till tamburen. Det var
fröken som kom med tebrickan.

»Misstag, kära fröken!» sade konsuln småskrattande.
»Den där fick jag för att jag körde ut rådman.»

»Nå, det var då egentligen jag, som ...» mumlade
fröken, i det hon satte brickan på bordet.

»Var det?» ropade Greta och skyndade upp. »Då
ska tant också få en! Och nu sätter tant sig i soffan
bredvid farbror, så serverar jag te.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free