- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
51

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Är det mänskligt, det — när di var bjudna på
middag?» utbrast Lisett och satte armarna i sidorna.

»Och den som va genomgående ändå, fast det var
sittande bord,» vitsade Pettersson med själfförnöjd min,
och tilläde sedan helt osökt, som om det fallit af sig
själf: »Jag fick lof att leda hem rådmani»

»Så’na trattar!» fnyste Lisett föraktligt. »Det var
då väl att frun och fröken gick och la’ sig.»

»Jaa, för se’n spelte di bank,» sade Pettersson
lakoniskt.

»Privatbank?» frågade Lisett nyfiket.

»Asch nej, polsk bank!» svarade Pettersson
öfver-lägset.

»Hvad ä det för någe?» frågade Lisett på nytt.

»Det är ett annat hasardspel — händelsevis,»
svarade Pettersson öfverlägset som förut. »Driktörn klådde
dem rejelt, ska Lisett tro. Han tog visst igen för både
middan och supén och frukosten med. Unga herrn här
inunder satt emellan värre, och aptekarn blef allt
gnuggad, han med.»

»Det var då lagom åt dom!» menade Lisett.

»Gentila prissar ä’ di i alla fall,» fortfor Petters-

son. »Var lugn för att jag fick mej en tia på
staken. Men nu får allt lilla Lisett gå in och ruska
på driktörn, för si kassörn ska ha di här papperna

underskrifna.»

»Det får han allt göra själf då,» svarade Lisett
näbbigt.

»Nej, djäkeln heller!» svarade Pettersson och såg
tillgjordt förskräckt ut. »Inte får kassörn skrifva
drik-törns namn, inte — tycker hon det?»

»Pettersson får väcka honom själf, menar jag,»
sade flickan skrattande. »Sällan går jag in till nå’n

herre om rnornarna.»

»Å djäkeln! Skulle han kanske — händelsevis?»
frågade Pettersson, i det han ville taga henne om
lifvet igen.

»Tafsa inte dit!» varnade jungfru Lisette och slog
honom på fingrarna.

»Kors, jag ville bara höra om han brukar...»

»Kommer aldrig i frågan. Han tittar inte åt en
syndare en gång. Men i alla fall så kan det vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:58:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhstadland/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free